Äntligen skafferidörr

Nu under julledigheten så tittade jag in på en loppis här nere i byn, vid Ludgo macken. Och fann ett par underbara gamla pardörrar, visserligen utan karm, men jag kunde inte låta bli att köpa dem för 50 kr. Det är dörrarnas orginalfärg som är kvar, baksidan är obehandlad. Nu har tyvärr den vackra dalablå färgen krackelerat lite, ser nästan ut som om de varit utsatta för hög värme. Kanske en kvarleva från den gamla verkstaden vid macken i Ludgo som brann på 50 talet. Men visst är de charmiga precis som de är. Nu hade jag ju inget användningsområde för pardörrar tyvärr, de är inte så höga heller. Men så kom jag på att den ena kanske kan funka som skafferidörr. Jag har länge velat fixa en dörr för skafferiet, som stått öppet sen jag flyttade in. Men det har varit lite svårt att lösa eftersom det inte finns någon karm och heller inte plats för en karm. Samt att den övre delen är för sig själv och den vill jag gärna ha öppen för ventilationen i huset (där sitter en hederlig ventil som får stå lite på glänt). Så, in och testa och bingo, det var nästan helt rätt höjd, och bara lite för smal, det blir till att bygga igen lite på ena sidan bara. Men det gör ju inget. Så sagt och gjort. Det fick bli en vit igenbyggnad, och så målade jag alla lister runt skafferiet vita också, det har alltid känts lite halvfärdigt med de där furufärgade listerna.

 

Ett par före bilder, jag måste bli bättre på att fota mina projekt före...Den ena bilden här är från visningen på huset, men det är ju inte liksom så att skafferiet är tomt och rent till vardags... så bilden på den nya kyl & frysen får visa hur skafferiet såg ut, även om det bara är med i ena kanten. Mycket saker har man i ett skafferi, lite rörigt att ha det öppet. Jag har funderat på ett draperi, men det känns lite opraktiskt och så köpte jag faktiskt en dörr på Ikea en gång, den är svart som resten av inredningen, men den är så hög och smal att den hade gått från golv till tak samt behövts byggas igen mer än nu. Nu är i alla fall den gamla halva pardörren på plats och jag är nöjd, hoppas bara att min trevlige granne som är låssmed kan fixa låset också. Det övre skåpet har bara en liten spetsgardin så luften från ventilen kan cirkulera i huset.

Någongång ska jag ta i tu med resten av köket. Köket var rätt nyrenoverat när jag flyttade in så det projektet har fått vänta. Lite detaljer har jag dock gjort, en ny besticklåda (tack Roland för hjälpen), målat fönsterfoder, satt dit en saknad lucka och bytt handtag på köksluckorna. Så blev det nytt golv också för något år sedan efter att mössen ätit hål på diskmaskinslangen så det blev en vattenläcka. Men planen är att såsmåningom ta ner den moderna pärlsponten med spottar från taket (furufärgad, mörk...) och istället återanvända den till att göra bröstpanel i köket som målas i någon trevlig färg och nya tapeter ovanför det samt att ta fram det gamla äkta pärlsponttaket som finns dolt under lager av nyare tak. Jag har öppnat en glugg och tittat i taket på skafferiet, ser riktigt fint ut. Så ärligt talat är jag inte så förtjust i svart köksinredning, men luckorna är i alla fall av riktigt trä så de ska målas såsmånginom. Men som sagt, köket funkar som det är så tiden lägger jag hellre på mer akuta projekt än så länge. Men det var skönt med en skafferidörr i alla fall. Här kommer köket som det ser ut idag. 

Lilla toan

Ja, den lilla toan nere, den var nog värst av alla med tanke på färger. Fotografen som fotade till försäljningen sade att det var det värsta han varit med om, hur ska man kunna redigera det där? Här måste barnen som bodde innan fått fritt färgval ☺Det framgår inte riktigt på bilden hur skarpa färger det var, superorange, turkost och svart, ränderna var inte heller riktigt raka...Seriefigurerna överallt var klistermärken.

Det här stod jag inte ut med ens när jag kom dit för att pyssla innan vi flyttade in, det var bara att måla omgående! Jag valde bruten vit linoljefärg (kittvit) som jag målade över de där ränderna. Det tog några strykningar innan det täckte. Men något jag inte tänkt på är att vit linoljefärg mörknar om det inte får solljus på sig, så numera är toan vaniljgul. Men det funkar ju bra det också.

Lite skillnad blev det allt! Toastolen är densamma, den och handfatet var relativt nytt. Hyllan är ett CD-ställ från IKEA, det passade bra in i hörnet vid murstocken. Vartefter kommer nog den här lilla toan att få ett nytt lyft, glasfiberväven på väggarna bubblar sig på några ställen, underarbetet var kanske inte så noggrant innan ränderna kom dit. Men än så länge funkar det här, men när andra projekt är klara så kommer jag nog ta i tu med det här igen.

Hallen uppe

På övervåningen finns en stor möblerbar hall, troligtvis var den förr kök för på ytterväggen finns en ventil för skafferi och innerväggarna har varit klädda med pärlspont (finns kvar under, men vet ej om den täcker hela, kanske var köksskåp delvis?). Här i hallen var det också nytapetserat efter de hade flyttat ut, så den var okej. Mönstret ger lite grafisk 50-tals känsla och jag vande mig snabbt vid den. Här har de monterat spotlights i taket, lite läskigt tycker jag eftersom halogen-spottar blir väldigt varma och det gamla masonite-taket ligger nära. Men nu har jag köpt nya transformatorer så elektrikern ska få komma och installera Led belysning i stället, det blir inte lika varmt.

Badrummet är i ordninggjort 2004, vet inte om det var då det byggdes badrum där för första gången, men furudörren kan tyda på det. Badrumsdörren var ritad på med rött tusch, så den har jag nu målat, samt golvlisterna i hallen och de andra dörrarna. Golvet var ett fult, slitet, billigt laminatgolv så det slängde jag ut efter att jag målat taket. Under fanns ett trägolv, säkert från början tänkt som undergolv till linoleummatta eller så men ser så fint ut att det får vara framme.

Ett par bilder före, med mörkt tak, furubadrumsdörren skymtar till vänster och det blanka laminatgolvet.

Och nu efter, ljusa dörrar, ljust tak och det gamla trägolvet.

Sovrummen

Gröndal har stora, luftiga, ljusa rum. På övervåningen är det två stora sovrum och på nedervåningen ett rum som jag nu använder som sovrum, men i framtiden kanske blir matrum. När vi tog över Gröndal så var mitt sovrum helt nytapetserat, de som bodde innan hade sex barn som hade busat runt ordentligt i huset, så jag antar att mitt sovrum behövde ett lyft innan de sålde. Tapeten som sitter är ljust gråvit med lite mönster, helt okej. Men golvet behövde slipas och så var det mörka furulister i taket som satt lite på trekvart. Elkablarna var ditspikade med stora plastklammer och satt som en orm utmed den mörka taklisten. Småpiff, jag vet, men det var ändå skönt när det blev fixat.

Mitt sovrum innan golvet slipades och de mörka furulisterna togs ner, under fanns den gamla vitmålade listen kvar. Elkablarna spikades upp lite rakare och såsmåningom ska även plattorna i taket ner.

Rummet på nedervåningen har två stora fönster och är ljust och vackert. Tyvärr fanns här innan en kakelugn, men den är riven sedan länge (bitar av en rund, vit kakelugn fanns i trossbotten)

På övervåningen huserar tjejerna, i deras rum var det tapetserat bara ett par år innan vi flyttade in, men tyvärr var tapeterna lite rivna, ritade på och skadade. Så vi valde att måla deras rum i en ljust grå färg. Taken var i pärlspont, furu, mörknade av åren som de suttit där. Golven är fina trägolv, tyvärr så är de också lite skadade av barnen, hack och färgfläckar. 

I Olivias rum finns som en sovalkov, den var målad med svart sprayfärg och inte riktigt färdig i finishen. Hennes dörrar i rummet var täckta med masonite, dörrfodren och golvlisterna var släta. På murstocken hittade vi tidningar de tapetserat med 1950. Så troligtvis fick sig Gröndal en ordentlig modernisering 1950. Vilken tur att de inte rev ut de vackra spegeldörrarna utan bara klädde dem med masonite. Så har också många delar i huset klarat sig från moderniseringens mode, de gamla vackra fönsterfodren är kvar i hela huset och vardagsrummet är intakt med de gamla golvlisterna och kakelugn. Spegeldörrarna är nu slipade och målade, samt fått ett handtag som liknar orginalet (finns två orginal kvar, de ska få sitta på nedervåningen).

Hmm, ser lite vitt och tråkigt ut på bild, men är mysigt i verkligheten. Jag får ta en bättre bild när det är dagsljus. 

Ellens rum har vi också målat, hon vill nu tapetsera eller måla om och det är ju inga problem, vi får se vad det blir men lite mer färg skulle inte skada. Där målade vi taket direkt när vi flyttade in, nog för att jag gillar trä, men det blir verkligen ett lyft när man målar mörknad furupanel! Pärlspontpanelen är relativt ny, men den får vara kvar eftersom huset har en historia med pärlspont nästan överallt.

Gröndal - Vardagsrummet

Mitt vardagsrum är numera ett ljuvligt rum med fin, lugn stämning. Mina grannar som var på besök häromdagen höll på att somna när de kom in och landade i soffan. Och jag trivs, jag gillar mina ljust grågröna väggar, kakelugnen och de såpskurade golven. Men så såg det inte ut innan. När jag köpte huset var vardagsrummet lila, det var väl egentligen inget fel på färgen mer än att den var aningen för skarp och mörk för min smak.

 Men så var det också så otroligt mycket hål i väggarna. När jag spacklat i alla hålen (med linoljespackel som man tar ganska lite av så det blir inte så stora pläser som med traditionellt spackel) så såg det ut som om någon skjutit med hagelbössa inne, det var hål både högt och lågt!

Jag valde att måla de tidigare tapetserade väggarna med matt linoljefärg från Ottossons. Jag beställde pärlgrå, men den drar lite åt grönt. Det är väl en levande färg som kan skifta lite, men jag trivs bra med färgen som den är. Men jag måste säga att den matta linoljefärgen var smått otrolig! Den täckte fint efter bara en rollning! Helt otroligt med tanke på att färgen innan var så pass mörk. Och så här tre år senare så är fortfarande väggarna jättefina. När jag målade beställde jag samtidigt en gammaldags bård från Gysinge som passade bra in i färgskalan. Taket målades samtidigt.

Golven i både vardagsrummet och mitt sovrum i anslutning var väldigt slitna. De var fernmissade eller lackade och så nötta att det var stigar i dem. Jag funderade på olika möjligheter att få bort det, men kom tillslut fram till att det var bäst att slipa dem. Det var ju inga supergamla kilsågade skurgolv utan dessa har säkert lagt in i samband med den stora totalrenoveringen 1912. 

Golvet innan.

Och efter slipning.

Så till att välja ytbehandling på mitt nyslipade grangolv. Lack gick bort direkt eftersom jag har hund, det blir så lätt repor i lacken och sedan kommer fukt och det blir fula gråa repor. Jag funderade också på att olja det, men då blir det lätt mjukt och mörknar lite. Hårdvax var ett annat alternativ, men efter att ha läst lite om folks erfarenheter tillsammans med hund gick det alternativet bort också. Så tillslut blev det skurgolv. Linoljesåpa och skurborste inhandlades och så skurade jag. Först kändes det som om jag ruggade upp den härligt lena ytan med skurborsten och det kalla vattnet, och kanske borde jag ha slipat av det lite lätt innan fortsatta skuromgångar. Men jag skurade säkert 4-5 ggr och då märkte man att vattendroppar pärlade sig lite på ytan. Nu så här 3 år senare så är fortfarande golvet väldigt fint, jag moppar det normalt bara med kallvatten och en rejäl skvätt linoljesåpa i vattnet. Men nu till jul så tog jag tag i att skura det med borste igen, i alla fall där jag kom åt för de tyngsta möblerna. Jag måste säga att det är ett otroligt praktiskt golv, och fortfarande fint trots att hunden och katten kör värsta bus-racen över det dagligen...

Bild nu knappt tre år efter slipning och såpskurat, i värsta gång och bus stråket i vardagsrummet. Det är fortfarande väldigt ljust och fint. Bilden är tagen utan blixt i bara lampsken, det upplevs ljusare på dagtid. Så en sista bild på mitt härliga vardagsrum nu i juletider!

Hallen och trapphuset

Något jag började med direkt när jag fått tillträde till huset, det var att måla om hallen och trapphuset. Gröndal har en ganska stor hall, men tyvärr med ganska lite avhängningsmöjligheter. Men som tur är finns en stor skrubb/förråd där man får plats med många saker och extra kläder. När jag tog över huset var hela hallen nere målad i flaggblått. Till det skar sig det mörknade furutaket och furudörrfodren hemskt i mina ögon. Dessutom var färgen avskavd och den ganska mörka blå färgen gjorde att hela hallen kändes som en mörk grotta.

En bit upp i trappen övergick färgen till klargul, inte mitt i trappen, inte i hörnet utan bara så där hipp som happ en bit upp. Hela den lilla hallen uppe var väldigt gul. Men i alla fall ljusare än det blå ☺
Trappräcket uppe var ihopspikat av färdigsågade profiler till utebruk, för staket eller verandor, de har dessutom slagit sig så några är vridna. Detta räcke är ett senare projekt, snart... Men i trappen fanns heller ingen ledstång, det behövde fixas.

Lite bilder på hallen före. Golvet var tyvärr väldigt fläckat av någon gammal läcka och dessutom finns en källarlucka under mattan som är hemskt ful. Så efter mycket funderande och såpskurande i hopp om att det skulle göra det bättre så lade jag tillslut in ett laminatgolv. Inte optimalt i ett gammalt hus, men onekligen praktiskt i en hall. Så gick det lätt att såga ut vid luckan så den kan öppnas om man vill ner och inspektera. 

Eftersom jag ville ha hallen så ljus som möjligt så valde jag att måla den bruten vit. Taket är också vitt numera. Men de charmigt slitna trappstegen ville jag ha kvar, så de har bara uppfräshats med lite linolja. Dörrfodren målade jag i Ottossons linoljefärg Pärlgrå, det blev väldigt fint till de vita väggarna. 

Högt var det, och många, många hål fanns det att spackla!

Här är väggarna och trappen målade, men det gamla golvet kvar. Det var synd att det var i så dåligt skick och väldigt dragit tyvärr, den gamla källarluckan syns där, svart och ful. Men det gamla trägolvet finns kvar under nya golvet.

Men det är så skönt  nu när hallen är ljus och fin. Trappräcket gjorde jag av rundstav i furu, 43 mm från brädgården och ändknopparna besällde jag från Gysinge. Färgen är Pärlgrå precis som dörrfodrena. Kvar att göra i hallen är att byta ut de släta moderna golvlisterna till några i äldre stil, samt skurklossar, givetvis också målade med pärlgrå. Tavlorna i trapphuset är kartor på Gröndal, den ena från 1816 och den andra från 1843.

Gröndal - Barnmorskebostället

För knappt tre år sedan köpte jag Gröndal, ett hus utanför det lilla samhället Aspa i Ludgo socken. Huset är från början byggt 1814, men har byggts ut och ändrats mycket 1912. Innan hade jag mitt radhus i Oxelösund där jag gjorde i ordning allt, om det kan ni se lite på min gamla blogg. Men så kände jag en stark längtan ut på landet och ville kunna odla lite mer. Men att få lån själv som ensamstående mamma är inte det lättaste och hus på landet kring Nyköping är ruskigt dyra...

Efter att ha tittat på lite renoveringsobjekt där det krävdes omfattande renoveringar, b la hade 3 av husen äkta hussvamp och det är ju inte bara lite renovering som krävs då så började jag ge upp hoppet. Men så satt jag och kollegan på jobbet och tittade på husannonser i tidningen och jag lite uppgivet sade att alla hus är så dyra eller så mycket fel på. Titta på det där huset då, vad är det för fel på det? Det var Gröndal. Vi tittade lite närmare på hemnet och konstaterade att visst, det låg nära en väg, men något måste jag ju ge avkall på om jag ska ha råd. Så var det rent av helt förskräckliga färger inne i huset och hela huset behövde målas. Men, sådan ytrenovering är det ju som jag är bra på. Huset i övrigt verkade friskt och rejält.

Så det blev en tur på visningen, som var redan dagen efter. Det var säkert många hundra som tittade, det låg ute för ett väldigt lågt pris och jag insåg att det kommer det inte att stanna på. Och mycket riktigt, det drog i gång med en väldig budgivning och när min maxbudget (vad jag bestämt för mig själv att det var värt) kom så stannade jag och såg hur buden fortsatte upp flera hundra tusen till. Ja, ha, suck tänkte jag. Inte den här gången heller. Men så efter ett par dagar ringer mäklaren och meddelar att den högste budgivaren hoppat av och den näst högste ville inte betala sitt bud, så då undrade hon om jag var intresserad! Nu blev det en ny budgivning mellan mig och 2:an som stannade en bit under min tänkta maxbudget. Det blev några nervösa timmar innan mäklaren ringde och sade att jag fick det!

Nu ska jag ägna julledigheten att beskriva här vad jag gjort i huset, så den som vill och framför allt jag själv om några år, kan följa hur huset växer fram till en trevlig, harmonisk bostad.

Här kommer några bilder från visningen/mäklarannonsen:

God fortsättning!

Nu var det vinter igen, innan jul hade vi riktig julesnö och huset låg inbäddat i fluffig, vit snö. Lite olika julbelysningar är viktiga i vintermörkret, ljusen kring verandan har hängt med i många år, men jag tröttnar aldrig på den. de små sockertoppsgranarna i krukor fick varsin batteridriven ljusslinga och det lilla fd. miniväxthuset har sin egen ljusslinga.

Inne pyntar jag lite grann, i år har vi julgran igen efter att förra året varit utan. Tjejerna är så stora nu att de tycker det är onödigt, men i år konstaterade jag att jag själv tycker det är mysigt och vill ha mysljuset av granen. Jag har sedan ett antal år tillbaka en konstgjord gran. Innan när vi hade möjlighet att gå ut i skogen själva tillsammans med min vän Britta på hennes snälla hyresvärdars mark och välja vår egen gran så hade vi alltid en riktig gran. Då kunde vi ta en gran som växte i en bergsspricka, nära något annat träd eller en gran som av någon anledning aldrig kunde bli en stor gran. Men sen när vi inte har den möjligheten så känns det inte lika rätt med en riktig gran, att köpa en besprutad, odlad gran känns inte lika lockande och eftersom jag köpte den här konstgranen på slutrean något år så känner jag att det är mer miljövänligt att använda den när jag ändå har den.